Växelprotest – om du inte får betalt för din postväxel

Postväxlar är ett relativt vanligt betalningssätt vid större transaktioner, däremot är det mindre vanligt att de är försedda med en förfallotidpunkt trots att de enligt lagen (växellagen 1932:130) ska vara försedda med förfallotidpunkt. Formuleringen hittas i lagens andra avdelning § 75. Det innebär dock inte att postväxeln är ogiltig om den inte försetts med förfallotidpunkt, enligt samma lag andra avdelningen § 76 andra stycket blir postväxeln istället betalbar vid uppvisandet.

Postväxeln är en särskilt skriven utfästelse från betalaren att betala en viss summa pengar till en betalningsmottagaren. Man ska upprätta en växelprotest i de fall postväxeln inte betalats på förfallodagen (om den är försedd med detta datum) eller vid uppvisandet (om postväxeln saknar datum).

Växelprotest innebär att en myndighet (vanligast är att Kronofogden tar emot växelprotest) styrker att postväxeln inte betalats på förfallodagen. Protesten är ett officiellt bevismedel på den uteblivna prestationen, det vill säga utebliven betalning.

Var kan ansökan om växelprotest inlämnas?

I 88 § växellagen kan man utläsa att exempelvis Kronofogden, Länsstyrelsen (genom särkskild förodnad förrättningsman) och Notarius Publicus kan ta emot ansökan om växelprotest.

Krav på växelprotest

En växelprotest, med anledning av bristande betalning, måste innehålla den aktuella postväxeln i original och måste upprättas under de närmaste 2 vardagarna efter postväxelns förfallodag eller uppvisande för betalning. En ansökan om växelprotest kostade 700 SEK per postväxel den 1 juli 2013 (Kronofogdens prislista).

Kommentera