En vanlig fråga är om man ska använda postväxel när man köper fordon, eller om man som säljare ska acceptera postväxel som ersättning vid överlåtelsen. Om överlåtelsen ska ske på kvälls- eller helgtid när inte banken är öppen och man inte har möjlighet att betala med kort eller via banköverföring är postväxel ett vanligt förekommande betalningssätt. Att betala eller ta betalt med kontanter går bra, men rånrisken är en av de största anledningarna till att man inte bör använda kontanter.
Köpare
När man köper fordon och ska betala med postväxel är det vanligt att man tar en delsumma (exempelvis 10-20% av priset) kontant för att kunna pruta vid eventuella brister i fordonet och resterande belopp (exempelvis 80-90%)på postväxeln. När man beställer postväxeln på banken ska man ställa postväxeln (”till” / ”mottagare”) på sig själv. Anledningen är att du som köpare måste kunna lösa in postväxeln om köpet av något skäl inte blir av. Tänk på att du måste beställa en postväxel (ofta på en speciell blankett) När du träffar säljaren måste du överlåta postväxeln till säljaren (den som ska ha betalt) genom att skriva under postväxeln och skriva att den är överlåten till XX (namnet på säljaren). Viktigt! Tänk på att du inte kan använda en postväxel utanför Sverige, enbart banker i Sverige löser in postväxlar. Om du ska köpa bil i utlandet ska du vara extra försiktig med betalningssättet. Kontakta din bank för bästa lösning i ditt fall. Viktigt (2)! Glöm inte registreringsbeviset (”ägarbeviset”) från Transportstyrelsen.
Säljare
I första hand ska du försöka se till att genomföra överlåtelsen och lösa in postväxeln direkt på banken. Om ni ska göra upp affären på kvälls- eller helgtid kan det ibland fungera att ringa till banken (telefonbanken) och kontrollera att den är giltig, inte är spärrad etc. Telefonnumret brukar stå på postväxeln. Viktigt! Tänk på att du måste se till att köparen skriver under och överlåter postväxeln till dig, det ska göras på baksidan av postväxeln. Annars kommer du inte att kunna lösa in postväxeln och få pengarna. Om du har ett vanligt namn kan det också vara bra att skriva personnummer på postväxeln, om du skulle råka tappa postväxeln. Då minskar du sannolikheten för att någon annan ska kunna lösa in den.
// Kontakta alltid din bank för aktuella villkor och bestämmelser. Informationen ska inte ses som finansiell rådgivning, utan bygger på egna erfarenheter. //
Vid köp av bil från bilhandlare är det viktigt att man kontrollerar så att bilhandlaren accepterar postväxel som betalningsmedel. Det är heller inte alla bilhandlare som accepterar överlåtna postväxlar, vilket gör att man kan tvingas ställa ut postväxeln direkt på företaget man köper bilen av. Oftast är det dock inget problem, då man i dessa fall oftast redan gjort upp om priset.
Bra kommentar H!
Även vissa växlingskontor vill ibland att man ställer postväxeln direkt till mottagaren, utan överlåtelse. Undvik i möjligaste mån detta. I första hand handlar det om att man själv måste kunna lösa in postväxeln om affären av någon anledning inte blir av – även om man redan gjort upp om priset och kan tyckas vara överens.
Normalt tar dock bilförsäljare postväxlar hellre än kortbetalning, med anledning av risken för skimmat kort eller bedrägligt användande av kort samt inte minste pga att bankerna tar avgift på kortbetalning. Många bilhandlare tar emot betalning via plusgiro eller bankgiro, men då är nackdelen att man måste göra en förskottsbetalning eftersom det tar minst en bankdag innan pengarna finns på mottagarens *(bilhandlarens) konto. Ibland accepterar bilhandlare kvitto på inbetalning till bank- eller plusgiro, men pga förfalskade kvitton på insättningar är detta numer mycket ovanligt.
Värt att nämna är också kanske att det inte är kört ifall man ställt ut postväxeln på mottagaren och affären inte blir av (även om man i största möjliga mån bör undvika att ställa ut den på någon annan än sig själv). Inom SHB tillämpas metoden att utställande kontor återköper växeln om man har kvar kvittot och postväxeln.
Sidospår: Jag har heller inte varit med om att något SHB-kontor tar någon avgift för postväxlar (även om det är upp till varje kontor att bestämma priset), då det är betydligt billigare och smidigare än att förse kunden med kontanter.
Tack för kommentaren H!
Intressant, mig veterligen har detta inte prövats. Om det är någon som läser detta som vet om det prövats i domstol – hör gärna av er. Om det inte prövats borde det.
Låt oss exemplifiera: Om det kommer till mottagarens kännedom att banken, i detta fall Handelsbanken (SHB), löst in eller ”återköpt” en postväxel och satt in pengarna på någon annans konto, i detta fall beställaren av postväxeln, borde mottagaren kunna ställa banken skadeståndsskyldig. Normalt kommer det inte till mottagarens kännedom att postväxeln varit utställd till mottagaren inte heller vilken bank som utställaren använt sig av och har då svårt att ställa skadeståndskravet.
Sidospåret: Det är förmodligen mycket vanligt att bankerna inte tar några avgifter, exempelvis tar SEB och Swedbank inte heller någon avgift om beloppet överskrider 10.000 SEK.
Växlar är presentationspapper precis som löpande skuldebrev och den mottagare (remittent) som är angiven i växeln kan inte göra ett dugg om han inte har växeln i handeln. Någon särskild, från växeln frikopplad rätt, att få betalt finns inte. Om det inte var så skulle inte överlåtelse av växlar fungera eftersom det inte skulle gå att veta vem som ska ha betalt. Särskilt eftersom blancoindossament är tillåtet.
Om banken däremot återlöser växeln enbart baserat på kvittot och sedan vägrar betalning när bilhandlaren kommer in och visar upp växeln i banken så har de gjort fel. Och bilhandlaren får försöka hitta någon som behärskar de gamla reglerna om växelprotest. Tydligen är kronofogden behjälplig med sådant – men det lär väl ta lite tid att hitta en handläggare som begriper sig på det – det kan ju inte vara vanligt. Växeln borde i detta fall först dödats genom offentlig annonsering m.m. innan banken kan vara säker på att inte kunna krävas.
Tack för kommentaren JT!
Helt riktigt, exemplet ovan gäller naturligtvis bara om banken återköpt en postväxel mot postväxelkvittot/beställningen (med postväxelnummer) och postväxeln ändå kommit mottagaren tillhanda.
Däremot känner jag inte till något fall där växelprotest avgjorts i rätten (i ovan beskrivet fall där postväxelinnehavaren, mottagaren = bilhandlaren, nekats rätt till inlösen). Om bilhandlaren inte fått postväxeln (inte tagit emot) eller om bilhandlaren inte ens känt till att bilhandlaren varit angiven som mottagare (remittent) torde inte bilhandlaren ha möjlighet att hävda vare sig betalning eller skadestånd.